Jag blir kvar!

Tusentals skrikande bäbisar i mitt huvud. Sjuttioelva brandbilar tjutande. Jag inlåst på jobbet med vidunderligt larm.
När chefen kom till undsättning efter en kvart av denna minst sagt obehagliga upplevelse var jag helt skakad. Tårar och förvirring och darrande kropp och samtidigt skrattar jag åt det komiska i situationen. Jag skulle aldrig kunna ana att jag skulle reagera så starkt rent fysisk på att höra ett larm. Aj. (Förlåt för att jag duschade och blev klar sist..)


Men dagens höjdpunkt, efter mkt om och men: beskedet att jag blir kvar i Sthlmsförorten i höst. Har jobb fram till sista november. Yesyesyes! Wihoo! Jääh!

Nu in till stan. Chau!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0