En stilla undran...
Är samvete någonsin bra? Alltså är det bra att ha ett samvete? Ett starkt överjag. Styras av en strävan att inte få dåligt samvete? Berätta för mig i så fall.
Igår gjorde något taskigt. Dåligt samvete.
Igår dissade jag en mexikan som jag inte ville träffa. Konstaterande.
Igår stod jag upp för mig själv. Stolthet.
Tankar och vackra samtal på jobbet gör mig glad. Gör mig fundersam. Gör mig hel.
Förövrigt är jag lite kär i livet tror jag. Ligger just nu i vindskyddet med underbar solnedgång framför mig. Vad har jag gjort för att förtjäna att må så bra?
Kommentarer
Trackback